Min Syncro story

HemForumsSyncroProjektMin Syncro story

Detta ämne innehåller 5 svar, har 4 deltagare, och uppdaterades senast av  nogger 5 år, 3 månader sedan.

Visar 6 inlägg - 1 till 6 (av 6 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #771

    AlexanderR
    Deltagare

    Det hela började när jag insåg att jag behövde en rejäl 4×4 bil på min gård. Man vill ju kunna klara sig själv under snörika vintrar, och inte betala pengar till snöröjning. Gården jag bor på ligger 1 km utanför en liten by, och varje vinter så har vägen snöat igen ganska snabbt. Det har varit att gladeligen plumsa genom snön eller sprinta med skidor som har gällt för att ta sig in till byn, där bilen, som i bästa fall blivit parkerad där innan snön kom.

    Jag hade tidigare under året 2007, köpt mig en VW Golf Syncro Country, från Tyskland. Den bilen är trevlig på många sätt, men klarar sig dock inte så bra i djup snö.

    Funderade lite grann, och steget var egentligen inte så långt att ta när jag väl kom på det. Hade haft flera stycken VW typ2 bussar och en pickup tidigare under några år. Så naturligtvis hängde man på Nordiska typ2 klubben och kollade på vad som hände där. Det måste varit där som jag insåg till slut vad T3 Syncro var för någonting.

    Min Syncro DOKA hittade jag på Blocket i december 2007. Den stod då i Karlstad å väntade på mig. Hade letat ett tag, och när jag väl hittade den så slog jag till direkt över telefonen. Jag kommer ihåg att det vart nåt “fel” i annonsen, som gjorde att den inte var så lätt att hitta bland bilannonserna. Ibland skriver folk fel eller mindre utförligt i annonserna, så att det inte framgår så tydligt om vad för sorts bil dom egentligen säljer.
    Till exempel, VW buss säljes…..så visar det sig att det är en VW buss Syncro.
    Denna DOKA var lite annorlunda eftersom den hade en frambåge monterar, där det satt två stora extraljus på. Det såg väldigt trevligt, ut tyckte jag.

    Med endast 17500 på mätaren, och att det inte såg ut att vara någon synlig rost gjorde sitt till att pulsen slog mer än vanligt.
    Satte mig på tåget illa kvickt, med en väl laddad plånbok. Mot Karlstad, bar det av.Det visade sig att det var en rörfirma som haft den i många år därav den hembyggda monterade bågen. Så fin i lacken så jag tror att den har stått inne i verkstan mesta tiden. Även lite aluminiumplåtar vid instegslisterna och trampskydd på främre kofångaren fanns monterade. Jag var vid denna tidpunkten inte riktigt insatt i olika utrustningar man kunde få till dom här bilarna, så att det satt aluminium-lämmar på den tänkte jag inte alls på, och dessutom att det satt snyggare bygelspeglar för den delen heller. Att se den i verkligheten kändes väldigt bra. Förhoppningarna infriades. Den var i väldigt fint skick . Tog den för en provrunda i den fallande nysnön. Ville nu prova om diffspärren fungerade. Det tog ett tag innan det hände något, men det gick till slut. 🙂
    Yeas yeas yeas….diffspärr var ju liksom grejen.
    Efterkommande vinter var intressant, för nu skulle jag ju få testa min DOKA på riktigt. Om jag minst rätt, så gick det sådär. Körde med mediåkra 14″ vinter däck utan diffspärr, för den hade geggat ihop och ville nu inte leverera. Visst, den klarade djupare snö än Golf Countryn, men jag körde ändå fast, efter ett tag.
    Samma historia som tidigare, fast med annan bil. Äsch då.
    Därefter fick jag problem med att motorn inte ville fungera ordentligt. Motorn gick sämre och sämre och till slut så ville den inte gå alls. Jag visste inte vad jag skulle göra och bilen fick nu bara stå. Inspirationen försvann i och med att kunskapen att fixa problemen inte fanns i mig. Efter många om och men och pratande med olika bilkunningt folk, men ingen hade några bra tips förren en bilmek sa åt mig att kolla insugsrören för läckage. Och se på f-n….Ett klassikt T3 problem uppdagades mitt framför mina ögon. Mycket riktigt, stora vackra fina rosthål nere på insugsrören, gjorde ju att det inte ville fungera. Aldrig i hela mitt liv, har jag blivit så glad över att se rosthål. Vilken skön känsla det var. Någon hade dragit undan det stora mörka tunga draperiet. Äntligen visste jag vad som var fel. Nu visste jag vad jag behövde göra. Ut på Blocket, som man alltid gör. Hittade en firma i Stockholm som sålde VW delar. Vilken otrolig tur…..dom hade ett par helt nya liggandes, 500:-. Jamen, jag tror jag tar dom! Målade dom i fiiiiin svart metallfärg och satt dit och …TAAADAAAAAH.

    Fixi fixi, shiny shiny…..

    Den gick nu som en dröm. Detta var 2012. Nu började Syncro inspirationen infinna sig igen. Dock kändes det väldigt ensamt att inte kunna dela Syncro-febern tillsammans med någon.’Alla andra’ bodde ju uppåtlandet. Då, helt plöätsligt hittade jag en helt ferückt galenpanna i Malmö…som åxxå heter Alexander….som åxxå har en Syncro…..som åxxå e väldigt rolig och trevlig……som skriver poesi med svetsen:-). Nu började saker och ting röra på sig ordentligt.

    Diffspärrs problemet måste lösas, tänkte jag. Jag behöver hitta någon som kunde hjälpa mig med detta, eftersom att jag inte kunde själv. Jag hittade en T3 specialist som berättade för mig hur man skulle gå till väga. Det lät komplicerat och inte så himla lätt. Det kändes alldeles övermäktigt för mig. Suck. Hur ska det gå,hur ska det gå, tänkte jag. Ja ja, jag får väl krypa under bilen å försöka själv,helt enkelt. Jag hade förstått att det inte skulle bli lätt med den lillad 3mm pinnen, som skulle knackas ut försiktigt, försiktigt, och inte tappas bort. Jag lyckades efter mycket pillande att demonterade vaccumdosan och upptäckte att styrpinnen hade brutits av.

    Den yttersta tappen satt nu kvar längst inne i hålet. OK, nu var vaccumdosan i alla fall av. Nu kunde jag börja att motionera diffaxeln fram och tillbaka. Smörja dra trycka, smörja dra trycka. Den gav med sig allt eftersom jag höll på. Jag kunde nu faktiskt köra bilen med diffspärren i, genom att för hand trycka in den. Det kändes rätt OK ändå. Lampan lyste nu igen så fiiiint grön, på panelen.


    Vintern 12-13 började närma sig. Det var snart dags igen, att utmana kung Bores alla snödrivor. Snökedjor införskaffades och monterades på 14″:arna. Jag tänkte, nu dj-ar. Kedjor och diffspärr. Det ska bara gå. Förutsättningarna kändes optimala. Men det hade nu börjat gro ett annat litet framdiffs-frö i skallen på mig. “Man skulle ju haft framdiff åxxå. Dååååå, hade det varit perfa!”
    Snön kom som vanligt. Jag var förberedd. Bilen startades upp och fick bli varm. Difflampan lyste i vintermörkret. Brum brum brum. I med ettan, börjar rulla, kedjorna slamrar. Tar satts och in i drivorna det går. Tugga tugga tugga……brum brum brum…..tugga tugga tugga….och så satt man fast igen. Sheisse sheisse scheisse! Diffen hade poppat ur. Den gör tydligen det, eftersom det sitter en fjäder som trycker tillbaka…och där fanns ingen vaccumdosa som håller emot, ju. Det va bara till att plocka fram skidorna igen 🙂

    #775

    AlexanderR
    Deltagare

    Jag börjar nu på allvar titta runt på internationella T3/T25 forum efter en Syncro buss med dubbla diffspärrar.
    Det finns ju massor med kul, upptäckte jag. Jänkarna är ju väldigt på och engelskmännen är ju åxxå väldigt på å holländare å tyskar….å så några väldigt få här i Sverige, kändes det som.
    “Ja ja, Syncro med framdiff i Sverige, är lika sällsynt som jordgubbar på månen, tänkte jag.
    Får väl tjacka en i Tyskland, då”
    Hittade dock en gubbe långt långt upp i Finland som sålde en som han renoverat motorn på och lackat karossen. Jättefin! Vi mejlar mycket och får bra kontakt. Vi förhandlar om priset men plötsligt kommer det en kille från tyskland och bara köper den. Så var det med det. 
    Forsätter och scannar mer och mer på T3 buss syncrosar. Helt plötsligt en dag i maj, dyker det upp T3 Syncro buss, på Blocket.  VW Caravelle, Multivan inredning, 16″ hjul, Popuptak, Skärmbreddare, stor taklucka och MED DUBBLA DIFFSPÄRRAR!!!!!!!

    Den hade bara varit inne en timme på Blocket. Jag ringer och formligen skriiiiiker till personen “JAAAAAG VIIIIIIIILL KÖÖÖÖÖPA DEN”. Killen bara garvar åt mig, och säger att jag kan tagga ner och ta det lite lungt. Jag var tydligen den första som ringer. Jag lugnar ner mig och vi pratar sedan en stund. Killen är riktigt schysst och säger att han är villig att hålla den till mig. Detta är på fredagen och banken har stängt. Jag går på banken på måndag morgon, får stålarna och kastar mig ut därifrån. Upp på bussen, upp på tåget….hej va de går, undan ungar, gubbar å kärringar. Här ska handlas Syncro!
    När jag kommer fram, visar det sig killen vara en seriös Syncro samlare utav högsta rang! 14″ 16″ Syncrosar i alla olika varianter står uppradade på lagårdsplanen. Wooooooooooooowwwww, I AM IN HEAVEN, tänker jag. Hade aldrig sett något liknande. 
    Efter ett långt gott VW samtal, med god fika i trädgården, puttrar jag stolt som en tupp hemåt, med min nyinköpta fiiiiiiiina, efterlängtade Syncro, ner tillbaka mot Skåneland.
    Har behövt och fixa å trixa med den nya bilen, självklart. Däcken som satt på var i riktigt dåligt skick. Avgaset var rostigt och av, och hade blivit tillfixat sådär lagom så att bilen skulle hålla ihop bara några mil. I Stockholm dånar det på rejält mellan husväggarna i Gamla stan, kan jag upplysa om.

    Däcken byttes omgående till schyssta alisar med 205-16. Cååntryn ställdes undan och bussen blev min nya ‘daily driver’ dom närmaste 6 månaderna :-). Kungligt åkdon, och dyrare, om man säger så. Men det kändes som att det fick kvitta just nu.


    Goodrich MudTerrain var ett annat projekt. Kände att det lirar harmoniskt med Syncron. Fyra 225-75-16 köptes in för vintern, men det visade sig snart att dessa inte är godkända vinterdäck. MS betyder alltså inte mud/snow, som jag trodde utan, mud/sand.
    Alltså, köpte en ny uppsättning vintermackor till, Goodyear Ultra Grip 215-75-15 med dubb som passade fint på ett par Merca-fälgar som jag fick till DOKA’n.  

    Diffarna fungerar dock inte i dagsläget, men kommer att fixas till under 2014.
    På tal om diffspärr så hittade jag bra information på nätet, texter och video om hur man gör. Jag samlade mod till mig och körde in till polarens bilverkstad, nu i januari, där det finns en bil-lyft. Bra å ha sådana polare! Smörjguckka, magnet och borrmaskin lastades in. Nu skulle tappen ut och nya vaccumdosan monteras. Snön var på gång rejält utanför. Upp med bilen å in å brottas. Körde med 3mm borr i hålet samtidigt som jag öste in smörjgukka. Rrrrrrrrrrrrrrrrrrr…….spruta spruta, rrrrrrrrrrrrrrrr, spruta spruta…rrrrrrrrrr. Nu kändes den lös i alla fall men den lilla metallmojjen, låg ju kvar långt där inne. Provade med magneten på flera sätt, men inte ville den komma ut inte. Va gör jag nu? Polaren plockade då fram dammsugaren som naturligtvis hade väldigt stor öppning i munstycket. Jämrans åxxå….bra sug men hur i hela fridens namn skall jag göra då??? Vi provade på flera olika positioner och varianter,men lyckades inte få ut den.
     Jag vänder mig nu mot dom fyra riktningarna och åkallar den mäktigt stora Syncro-gudens krafter. En varm vind blåser då genom det iskalla garaget och jag hör en vänlig röst säga, “bara sätt dit hela munstycksröret, så ska du se att det ordnar sig”. Som i ett töcken, med frusna händer, famlar jag men lyckas till slut, och trycker dit hela munstycket. Tiden stannar, och jag bara står där och håller munstycket hårt över hålet och tänker, keep the faith, keep the faith. Väntar och väntar och låter dammsugaren jobba. Efter ett tag tar jag bort dammsugaren, lyfter upp, och sticker in den nya vaccumdosan….och……styrtappen går nu heeeeeeeela vägen in! Den avbrutna metallbiten är borta!!! Halleluja…..va skönt. Monteringen av vaccumdosan går i ett hujj och sen är det klart. Äntligen var det klart, det jag väntat på i flera år på. Jag hade klarat av att göra det helt själv. Från att inte fatta nånting, till att fatta det teoretiskt, och sedan utföra jobbet själv. Känsla? Typ vääääldigt glad!

    #790

    nogger
    Moderator

    Kul att få se dina fordon här också. Nu är vi alltså uppe i 3st Syncro med Multivan inredning.

    Vilket passande registreringsnummer på dubbelhytten 😉

    #791

    AlexanderC
    Deltagare

    Haha. Kolla de e ju jag. Ser helt galen ut för fan. Va har jag på huvet?

    #799

    Hero
    Deltagare

    Haha. Kolla de e ju jag. Ser helt galen ut för fan. Va har jag på huvet?

    Som vanligt? 😀

    Kul att äntligen få se lite vad som gömmer sig hos dig, och grattis till att ha skrivit din första projekttråd!

    #800

    nogger
    Moderator

    Haha. Kolla de e ju jag. Ser helt galen ut för fan. Va har jag på huvet?

    Välkommen hit Alex! Den får du ha som profilbild, ju 😀

Visar 6 inlägg - 1 till 6 (av 6 totalt)

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.